Isabella

Idag hade vi ju det där jävla nationella provet i engelska. Uppsatsdelen, som de flesta förmodligen vet. Det gick inte bra. Eller alltså, jag fick väl till det. Och språket vet jag ju att jag behärskar så det är inte det. Men det är just det att när man skriver om något som betyder mycket för en blir det så jävla jobbigt om det inte blir tillräckligt bra, you know? Och det tror jag faktiskt inte att det blev. Jag hade ju fett inspiration, ett par tårar kom det till och med. Haha. Inte första gången heller. Jag grät lite när jag skrev engelskagrejen i nian också. Och sorgligt nog svenskan också, men jag minns inte varför. Alltså haha. I vilket fall så tror jag inte att det blev bra. Inte för någon annan att läsa.

Så, eh. Förlåt, till er som det rör.