Lumpen.

"Blablabla mönstra... blabla lumpen... blabla tjejer, killar, blablabla."
 
Jag fann det där brevet ifrån pliktverket ytterst underhållande. Det gjorde tydligen mina föräldrar också. Jag sa, halvt på allvar, att jag kanske skulle göra lumpen. Det kommer ju aldrig hända, men det spelar ingen roll. Hela min familj garvade halvt ihjäl sig och nu har de retat mig för det där hela dagen. Då undrar jag, vadfan är det som är så komiskt med det? I guess I'll never know.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback